tisdag 19 februari 2008

Splittrade känslor

En sak har fått mina tårar att rinna idag,
några få ord "Det spelar ingen roll vad vi gör, vi är ändå dömda i den här stan"
Vilket är så fruktansvärt tragiskt och sant.
Det gör mig så ont hur dessa människor har det i sina liv,
trots att det kallas självvalt, vilket det på sitt vis är, men samtidigt inte.
Jag vill bara ta hem dessa människor och ge dom mat och kärlek, stoppa ner dem under ett varmt täcke och önska dom en underbar sömn.
Jag ids inte ens skriva mer om det här,
många saker här i världen gör ont, men maktlöshet kanske är det värsta.


Just nu är det en sån här längtaeftermarcusstund.
Blev så fruktansvärt glad över att du ringde idag,
tänk vad lite röst kan göra.
Tveklöst att du är det bästa som finns.
Samtidigt är jag rädd..


Livet känns underbart.
Det känns precis som augusti 07.
Känns som den gamla Sandra är tillbaka, ÄNTLIGEN
Bara med lite nya perspektiv och förbättring.
Säkert försämring någonstans också.
Jag njuter verkligen, finns endast en sak som kan göra detta fulländat
men det är något som man får ta som det kommer.

Eric Gadd - On my way
Varför passar den så bra nu?

Inga kommentarer: